opålitliga människor
Som jag inte nämnt tidigare så ska jag och min klass stå på en julmarknad här i Kristianstad den 6-7 december. Helt frivilligt att ställa upp, hjälpa till och tjäna in pengar till klasskassan. I princip hela klassen är på det här och vill jättegärna hjälpa till, och med att hjälpa till är det mer än att bara stå och sälja bröd, godis osv. på marknaden. Det är så mycket mer, alla förberedelser. Jag vet inte hur många det är vi har och bör få iordning de närmsta två veckorna.
Men iallafall, idag hade vi en väldigt står lucka i schemat som vi skulle ägna oss åt att förbereda och baka. Folket från klassen som var med igår var helt på att komma klockan 8.00 och hjälpa till att baka. Vår klass är 16, och av de 14 som var i skolan igår kom totalt åtta stycken idag. Men märkligt, för min matematik går inte ihop. Alla 14 från igår skulle komma idag, kosntigt. Man undrar ju var fan folk tagit vägen. De vill hjälpa till, men de hjälper ju inte till genom att inte komma.
Så vi var åtta stycken idag som stod med knäckebröd upp till halsen, plus en jäklars massa saffranskorpor. Jag och de som var i skolan idag och bakade till julmarknaden tycker det är så jävla dålig stil, och att de inte hör av sig.
Hur svårt är det egenligen?! Jag fattar inte. De står och säger att "Såklart, jag kommer klockan 8 och hjälper till". Haha, skitkul, nej. Kom ni eller? Nej. Visste vi var ni var? Nej. Hörde ni av er? Nej knappast. Ni kommer ju verkligen inte få ta del av de pengarna vi tjänar in på marknaden. Och hur lätt är det för oss att lita på er, när ni varken dyker upp ELLER hör av er. Inte så jävla lätt va?
Vi känner stress, för vi vet inte om vi ska hinna med allt. Och det blir bara värre om vi inte kan lita på våra egna klasskamrater som har lovat att ställa upp. Men jag tror vi kommer kunna lösa det här, om vi bara får reda på vilka som VERKLIGEN VILL vara med, hjälpa till och ta del av de pengar vi tjänar in.
Nu. Skönt att få ur sig allt det där och det var inte bara jag som var arg, alla vi som stod och slet i bageriet var arga, men kämpade på. Nåja, nu ska jag lyssna på Daft Punk, tvätta och sen plugga inför provet på fredag.
Men iallafall, idag hade vi en väldigt står lucka i schemat som vi skulle ägna oss åt att förbereda och baka. Folket från klassen som var med igår var helt på att komma klockan 8.00 och hjälpa till att baka. Vår klass är 16, och av de 14 som var i skolan igår kom totalt åtta stycken idag. Men märkligt, för min matematik går inte ihop. Alla 14 från igår skulle komma idag, kosntigt. Man undrar ju var fan folk tagit vägen. De vill hjälpa till, men de hjälper ju inte till genom att inte komma.
Så vi var åtta stycken idag som stod med knäckebröd upp till halsen, plus en jäklars massa saffranskorpor. Jag och de som var i skolan idag och bakade till julmarknaden tycker det är så jävla dålig stil, och att de inte hör av sig.
Hur svårt är det egenligen?! Jag fattar inte. De står och säger att "Såklart, jag kommer klockan 8 och hjälper till". Haha, skitkul, nej. Kom ni eller? Nej. Visste vi var ni var? Nej. Hörde ni av er? Nej knappast. Ni kommer ju verkligen inte få ta del av de pengarna vi tjänar in på marknaden. Och hur lätt är det för oss att lita på er, när ni varken dyker upp ELLER hör av er. Inte så jävla lätt va?
Bilden är hämtad från: http://tarelkin.deviantart.com/art/Angry-39052630
Vi känner stress, för vi vet inte om vi ska hinna med allt. Och det blir bara värre om vi inte kan lita på våra egna klasskamrater som har lovat att ställa upp. Men jag tror vi kommer kunna lösa det här, om vi bara får reda på vilka som VERKLIGEN VILL vara med, hjälpa till och ta del av de pengar vi tjänar in.
Nu. Skönt att få ur sig allt det där och det var inte bara jag som var arg, alla vi som stod och slet i bageriet var arga, men kämpade på. Nåja, nu ska jag lyssna på Daft Punk, tvätta och sen plugga inför provet på fredag.
Kommentarer
Trackback
