Min stackars mössa. Har använt den nu på sadeln när jag cyklar på morgnarna för att få det varmt om rumpan. Och jag vet att den inte sitter säkert, men om jag tappar den märker jag det och den är fylld av alla regnbågensfärger som lätt går att urskilja från snön. Men jag lyckades, konstigt nog tappa den. När jag skulle trampa uppför en backe, kollade jag så att mössan satt kvar, vilket den gjorde. Men när jag sedan var uppe för backen och skulle sätta mig på sadeln blev det väldigt kallt.

Jag stannade cykeln (hade dock lite bråttom också, tog för många extra minuters sovmorgon plus att låset på cykeln frusit fast en aning). Jag gick och tittade i snön efter min mössa, den kunde ju inte bara försvinna och blåst bort kunde den inte gjort med tanke på att det var i princip vindstilla denna tidiga morgon.

Ögonen sökte febrilt efter en färgklick i den vita snön, men kunde bara se, just vit snö. Mycket märkligt och jag kollade över stängslet som var på båda sidorna av cykelspåret, ingen färg där heller.

Jag tycker fortfarande att det är väldigt konstigt, ena sekunden ser man mössan på sadeln, sekunderna senare är den spårlöst försvunnen. Ingen kan ha plockat upp den, för jag hade ingen som var bakom, eller var det någon som gömde sig. Nej det tror jag egentligen inte. Men detta är ett mysterium som jag tror aldrig kommer bli löst. Har jag tur kanske den kommer fram till våren då det töar, vem vet.. Men fram tills dess kommer jag förundras över att en färgglad mössa kunnat komma så långt på så kort tid.

Men jag är inte så ledsen över det, men det blir ju inte så varmt om rumpan längre tyvärr. Men det är inte som att tappa ena vanten och ha den andra kvar, det är värre.. Vanten förlorar sin livskamrat, samtidigt som jag fryser ena handen av mig. Att frysa om rumpan i tio minuter om dagen är inte så farligt.