Min enda lediga dag denna veckan. Och den är redan planerad. Jag ska göra mig iordning det sista sen ska jag åka vidare in till Växjö med pappa och farmor. Vi ska hälsa på mormor som ligger på lasarettet, hoppas det går bra, för jag har en hemsk skräck för sjukhus. Tycker det är riktigt obehagligt!

Sen efter detta åker pappa och farmor hem och jag går till körskolan för en körlektion, hoppas att det är den sista nu. Därefter blir det plugga körkortsteori, innan jag ska möta upp Magda så vi går och käkar en bit mat. Sen blir det bio, The Adjustment Bureau med Matt Damon. Därefter blir det hem till sängen.

Som sagt, en ganska väl fulltecknad dag.

Min älskade mormor ♥

Det är jobbigt nu. Det är snart ett år sen de hittade den där jävla cancern och opererade bort din ena lunga. Ett helt år har gått fortare än en dag. Du mår allt sämre och sämre nu. Vad jag vill ta bort din cancer. Jag önskar att jag hade botemedlet, att jag bara kunde få den att försvinna. Mår så dåligt när jag ser hur ont du har. Jag vill bara att allt ska bli som innan, att det ska bli som vanligt. Önskar alla slangarna kunde försvinna och vi kunde sitta tillsammans och läsa en sagobok och dricka saft. Vad jag önskar att det kunde bi så igen. Du är så underbar. Mina tankar går till dig varje minut och att du ska bli frisk igen, även om jag vet att det är svårt.

Jag tycker om bibliotek och att lukta på gamla böcker. Visst låter det knäppt. Men det känns så speciellt. Och vad tryggt det är på biliotek, lugnt och stilla. Ingen kan komma åt en här, för här får man vara ifred och krypa in i en helt annan värld. I vilken annan värld man vill, för det finns ju så många att välja på. Man kan drömma sog bort till Rom, Paris, medeltiden, känna att man vandrar på New Yorks gator med Patti Smith på 80-talet eller stå utanför och iaktta ett kärleksdrama, känna empati för den som blir sårad gång på gång eller någon som är jättesjuk.

Jag kommer ihåg en bok jag hittade på Röda Korset, den var från 1877(!) Ångrar lite att jag inte köpte den. Inte för att jag skulle förstå boken så bra då den var på gammelsvenska, men ändå. Att bara hålla i en bok som fanns innan ens farmors mor var född. Ja, det är något särskilt.

Jag läste igår i Smålandsposten en krönika av Tuva Klinthäll. Jag kunde direkt relatera till den då hon nämnde Summer of 69 med Bryan Adams som en ganska kass låt, men som man lyssnar på ändå. Att tiden den går, men man har ändå chans till nya vänner, nya upplevelser och nya chanser. Det var en riktigt bra krönika. Av någon konstig anledning har jag inte kunnat hitta den här krönikan på hemsidan? Då tog jag fram kameran.

Sitter och tittar teven nu med bror min. Vi kollar på Kniven mot strupen som är ett av få program som jag tycker är bra. Denna veckan är de i Växjö, men på en restaurang jag aldrig har hört talas om. Spännande och se hur det går.

Dagen började bra med lite övningskörning hemma med pappa, sen lite frukost och sen jobb. Fick jobba över en hel timme tack vare att folk var otroligt hungriga idag. Var jättetrött när jag äntligen kunde sluta. Skulle gå och simma och skyndade mig, men de hade hunnit stänga. Jag som längtat efter längderna i bassängen. Får ta det imorgon istället.

De senaste dagarna har jag haft lite smått otur. Tappar jag inte flytande milda utanför korvkiosken, så välter jag en vagn lastad med Coca-Cola burkar och spannar med räksallad. Jag blir så trött! Och sen att jag slår huvudet i en metallkant gör inte saken bättre, det ger mig bara en bula. Ska det fortsätta såhär kommer jag snart ha slagit mig och bränt mig på allt möjligt innan veckan är slut. Haha.

Det gick att ta på kärleken under spelningen. Jag stod allra längst fram och var så nära dem, så uppslelt var jag!Tårarna rann längs med mina kinder och jag visste att det här skulle vara en av de allra sista gångerna jag kommer få se dem. Det enda jag kände under sista låten Calleth U, Cometh I, var hur mycket jag skulle vilja springa upp på scenen och bara säga tack. Säga tack för allt de gjort och krama om dem. Och ni skulle sett Ola Salo's ögon, de måste vara de vackraste på planeten. Så mörka och stora, helt underbara. Jag blir tårögd.

Nordic Water Peace från Ben & Jerrys är jättejättejättegod! Gräddglass med chokladsås, chokladbitar och chokladkakbitar. Då jag inte alls är förtjust i chokladglass, men ändå vill ha choklad i glassen är den här perfekt!

Bad Cash Quartet är ett sjukt bra band som jag upptäckte precis innan de la av. Synd, för jag hade så gärna velat se dem live. Det var ungefär samtidigt som de hade släppt albumet Midnight Prayer som jag fastnade för dem. Denna låten är från deras ösiga album Outcast.

Ikväll kommer jag bara sitta framför teven och slöa. Bara sitta och vara, njuta av att inte behöver göra någonting alls. Kanske att man går och poppar lite popcorn, men inte mer än det. Så himla skönt är det. Kvällen på Palladium med The Ark i fredags kväll var bra, men inte alls lika underbar som på KB i Malmö. Jag kommer skriva mer om spelningen i Växjö imorgon och lägga in en massa bilder.

Snart stänger jag av datorn.

Jag kan omöjligen välja ut den bästa låten med The Ark. Det finns så jävla många. Men det här är en låt som jag har gråtit många gånger till då jag känt mig övergiven, men låten fick mig att känna att jag är inte ensam. Den är så fin! Hoppas verkligen de spelar den i Växjö imorgon kväll, då jag inte fick höra den i Malmö förra helgen. Det är en låt som jag länge velat höra live, så jag håller tummarna och hoppas innerligt. Hur det än blir, så vet jag att kvällen kommer bli magisk!

Hej. Idag blir det ett foto-inlägg. Har haft en intensiv dag! Så jag är ganska trött kan man säga. Började jobba vid 8.30, slutade vid 15 och sen direkt på bussen in till körskolan i Växjö. Den gick bra. Sedan blev det hem igen till Tingsryd och jobba 19-20 och nu sitter jag här. Längtar tills på söndag då jag äntligen är ledig! Har nu en lätt huvudvärk, men det verkar som att det hjälper med en kopp vaniljté.

Nu är jag nyduschad och ska hugga in på min frukost, ägg och jordgubbsfil. Mumma! Sen bär det av mot jobbdag tre av sex denna veckan. Ikväll så ska jag upp och hälsa på mormor och morfar också. Ska bli härligt att se dem igen!

Läser just nu en bok av Jonas Hassen Khemiri som har skrivit Ett öga rött, som för övrigt är en väldigt bra bok. Den här boken handlar om en mailväxling mellan Jonas och en gammal barndomsvän till hans pappa. De planerar att skriva en bok om just hans pappa, som inte längre har någon bra kontakt med Jonas och familjen. Har inte kommit så långt i den ännu, men vad jag läst än så länge verkar lovande. Språket är ju utöver det vanliga, jätteintressant!

En av få tidningar som jag verkligen tycker är värd varenda krona. Det är en fin blandning av fakta, snygga modebilder, vettiga krönikor, annorlunda intervjuer med författare, designers, musiker och flera andra.

Jag tycker om hans musik och den första låten jag hörde med honom var Life on mars som jag verkligen fastnade direkt för. Men nu har jag inte lyssnat så mycket på honom, förrens nu när jag hörde en låt på radion nyss. Har glömt bort hur mycket jag tyckte om hans musik.

Jag vet inte om jag riktigt kommer finna de rätta orden för att beskriva den här spelningen. Var nervös och illamående med tanke på att det här är en av de sista gångerna jag kommer få se dem live. Allt var underbart, perfekt, svettigt, magiskt, pompöst, ljuvligt, vackert, bombastiskt, ösigt, gudomligt, euforiskt, känsloladdat. Orden har inget slut. Att stå där, framför den scenen i den publiken fick mig att känna mig som världens jävla lyckligaste på hela jorden. Det var jag verkligen! Njöt och kände hur musiken pulserade genom hela kroppen, genom varje blodkärl, genom lungorna, genom skelettet, genom magen, genom hjärtat. Jag har inte känt mig så levande och sårbar på samma gång. Önskade att kvällen skulle vara evig.

Arg för att jag precis kommit till tågstationen, och är precis bakom min buss som går 18.15. Springer efter den med min stora resväska. Ledsen för att den inte stannar och att folk på bussen som ser mig springa inte säger till chauffören.

Väntar en timme på stationen i Växjö på nästa buss. 19.15. Och den går som planerat.
Tio minuter innan Tingsryd. En allvarlig bilolycka med flera fordon inblandade och ett hästsläp. Och där står bussen i över en timme och väntar på att få komma iväg. Rysningar genom hela kroppen när vi åker förbi olycksplatsen och ser de förstörda bilarna.

Väl hemma kl 21, när jag egentligen borde varit framme kl 19. Är jättetrött. Jag som planerat tänkt vara ledig på fredag får reda på att jag ska jobba kvällen. En viktig fredag för mig då The Ark ska spela på Palladium. Men efter mycket fixande så löser det sig att jag bara behöver jobba till kl 15. Nu är det sängdags, för jag är jävligt trött efter den här jävla dagen. Kommer berätta mer om spelningen med The Ark i Malmö imorgon, med bilder också.

Det här kommer bli alldeles magnifikt och underbart ljuvligt! På lördag vid den här tiden kommer jag stå och röja framför scenen The Ark står på. För de som har missat ska de ju splittras och göra en avskedsturné. Som jag givetvis ska vara en del av. Och vetskapen om att jag snart ska få se dem intimt och nära gör att jag nästan svimmar av bara tanken.

Den allra första gången jag såg dem var på Kino i Karlskrona 2005. Och det var så jävla magiskt! Det var max två mellan mig och scenen, jag skojar inte! Jag har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv! Så nu när jag tänker på att jag ska få se dem så nära igen, får det att kittla runt rejält i magen. Jag kommer få höra dem spela gamla favoriter som Let your bodie decide, Joy Surrender, Echo Chamber, The Most radical thing to do, Disease och listan kan göras ännu längre. Jag får världens kick nu när jag bara ser mig framför den scenen och sjunger alla dessa låtar. Nästan som om man går på en drog. Världens bästa drog dessutom.

Låten får mig att börja tänka på den typ av musik sm jag älskade att lyssna på i början på 2000-talet. Och låten påminner mig starkt om en låt som jag tyckte så mycket om då, men kommer inte ihåg vad den heter. Kanske att det kan vara Banquet med Bloc Party. Men den här ger mig samma sköna känsla. Man var så himla oförstörd då. Nästan som att det var jag mot världen, och det spelade ingen roll hur det gick. Jag njöt bara av tanken på att jag skulle kunna vinna.

Mina läsare, vänner, fiender och alla ni andra. Ja. Morgonen kunde ju börjat bättre. Var uppe med tuppen idag och gick till simhallen kl 7 och tänkte simma. Men tji fick jag minsann! De öppnar inte förrens kl 12 så jag fick promenera hem igen. Snacka om att jag har dålig koll eller vad. Det är inte första gången jag är med om att jag blandar ihop dagar och tider och allt där i mellan. Får se om det blir några vändor i bassängen innan jag börjar kl 14, har ju lite grann att dona med hemma också. På tal om annat, så vill jag att tiden ska gå fort tills på lördag. Då kommer jag vara på KB i Malmö och se The Ark spela, det vet jag kommer bli underbart. Och helt jävla magiskt! 

En bild på Svante som får mig att känna mig förvånad och trött på samma gång.

En vansinningt bra låt. Jag bara älskar den. Den ger mig bra minnen under den period högstadiet var för jävligt. Då kunde jag bara drömma mig bort med den här låten och tänka att jag var hos någon annan och hade det bättre .Kommer ihåg att jag såg den för första gången på ZTV år 2005 och jag tyckte videon och musiken var intressant och spännande. Sen när jag läst texten blir den bara mer vansinningt bättre! Åh vad jag tycker om den här låten. Så nu vet ni det, nu ska jag inte skriva mer. Fantastisk. Så, punkt.



Some people get up at the break of day
Gotta go to work before it gets too late
Sitting in a car and driving down the road
It ain't the way it has to be

But that's what you do to earn your daily wage
That's the kind of world that we're living in today
Isn't where you wanna be
And isn't what you wanna do

Just give me one more day (one more day)
Give me another night (just another night)
I need a second chance (second chance)
This time I'll get it right (This time I'll get it right)

I'll say it one last time (one last time)
I've got to let you know (I've got to let you know)
I've got to change your mind (I've got to change your mind)
I'll never let you go

You've got to look at life the way it oughta be
Looking at the stars from underneath the tree
There's a world inside and a world out there
With that on tv you just don't care

They've got violence, wars and killing too
All shrunk down in a two-foot tube
But out there the world is a beautiful place
With mountains, lakes and the human race
And this is where I wanna be
And this is what I wanna do

Just give me one more day (one more day)
Give me another night (just another night)
I need a second chance (second chance)
This time I'll get it right (This time I'll get it right)

I'll say it one last time (one last time)
I've got to let you know (I've got to let you know)
I've got to change your mind (change your mind)
I'll never let you go

Just give me one more chance (one more chance)
Give me another night (just another night)
With just one more day (one more day)
Maybe we'll get it right (You know I'll get it right)

I'll say it one last time (one last time)
I've got to let you know (I've got to let you know)
If I could change your mind (change your mind)
I'll never let you go

Haha, känner man sig inte lite gammal nu? De spelar en massa bra oldies-hits på HIT FM Gold, och nyss hörde jag både Spice Girls och Nirvana. Känns lite skumt. Nåväl, sådan musik blir ju också gammal tillslut. Men långt ifrån lika gammal som hitsen från 70-talet.

Min fina kusin Therése är hemma i Sverige igen efter fem månader i Australien och Nya Zeeland. Yeaj!

Har länge drömt om att få åka iväg. Och då menar jag åka iväg och hjälpa till. Har varit inne på en massa olika sidor som har hand om olika typer av volontärprojekt, och allra helst vill jag hälpa till med djur och natur. Har börjat spara mina pengar nu så att jag snart kan få komma iväg någonstans. Om det blir om ett par månader eller ett år det vet jag inte riktigt ännu. Har kollat på ett projekt i Zimbabwe där man bla. hjälper till att ta hand om lejonungar och hjälpa dem ut i det vilda, mata dem och ta bort fällor. Låter jättespännande tycker jag! Skulle vara roligt att åka till Afrika för jag har alltid tyckt att det varit en intressant plats.

Det andra som också låter jättespännande är i Malaysia. Där kommer man få hjälpa till att ta hand om orangutanger och regnskogen. Det är nog det projektet jag lutar åt mest just nu. Mest för att det var lite billigare än det andra. Så jag får se vart jag hamnar. Men någonstans hamnar jag iallafall!

Det visste ni säkerligen. Men det skadar aldrig att upplysa om det ännu en gång. Jag är nämnligen en mästare på att klanta mig, speciellt när jag jobbar. Bränner jag mig inte på stekbordet så råkar jag slinta ner med handen i fritösen. Men nu var det ett tag sen jag råkade ut för något sådant, så därför var det säkert på tiden att det borde ske något nytt. Det var så att jag råkade ut för en vass kniv idag när jag skulle hacka sallad. Skivade då samtidigt upp en bit hud och såklart började det blöda, länge och mycket.

Se bilden nedan så förstår ni att det nu är väl omplåstrat.

Tittade för en liten stund sen klart på programmet med Hanna Hellqvist. Synd bara att de var sista avsnittet, men jag får ta och kolla igenom avsnitten på nätet sen. Men ämnet var rätt intressant faktiskt. Man kan säga att hela livet handlar om att vara lycklig och bli lyckligare än vad man är. Ganska påfrestande måste jag säga. Och läsa i alla tidningar hur man blir lyckligare genom att göra si eller så. Allt det där funkar inte på alla, och det funkar så olika för olika personer. Som en sa i programmet, för att bli lycklig måste man ha kärleken. Att man ska omge sig med människor man älskar och uppskatta dem, ta hand om dem. Inte att man hela tiden ska gå runt och tänka på sig själv för jämnan, det kan bli så egoistiskt att man helt glömmer bort sig själv. Glömmer precis vad det är man vill egentligen och är helt upptagen med att försöka bevisa för andra och mycket för sig själv att jag visst kan bli lyckligare.

Och att tänka på döden kan vara förödande för en del, som känner att de slösar bort sitt liv på ingenting medans andra kan känna att, det är här och nu jag kan göra precis vad jag vill. För min tid kommer ta slut, nu har jag chansen att göra något! Och då vågar man nog mer ta risker och chansa lite, om man annars känt att man slösar bort sin tid. Ämnet lycka kan man ju prata och skriva om i evigheter känns det som.

Gå in på SVT play och titta på avsnitten från programmet Jakten på lyckan, för det ska jag göra. Jag tror att det kommer göra att man tänker annorlunda och ser världen på ett helt annat sätt, tar till sig det på ett sätt man inte skulle gjort innan. Något sånt, för det var ungefär det jag kände efter detta avsnittet.

Igår beställde jag hem en ny liten digitalkamera. Då den jag har nu, Canon Powershot som jag varit trogen i över fem år får tacka för sig. Den är gammal och tar inte alls lika skarpa och bra bilder som förr. Så snart har jag en ny liten kamera som är lätt och behändig. Kommer framförallt ta med mig den när jag är på spelningar, men också när jag gör diverse resor. Som till sommaren är planen att åka till Rom. Min systemkamera är tyvärr lite för stor att ha med sig på spelningar och utlandsresor (då jag inte vill bli av med den, även om jag har försäkring).
 
Att det blev just en Nikon Coolpix var främst för att den bara kostade 599:- på CDON. Så jag hoppas att den är bra, men med tanke på att jag innan har en Nikon D90, så borde jag lita på att denna också kommer fungera prima.

Bilden är hämtad från: http://cdon.se/hemelektronik/nikon_coolpix_l22_black-13595336

Sitter med ett glas chokladmjölk och en skål med fil framför teven och TV4. Det är nämnligen så att mitt kära The Ark ska spela några låtar och göra en liten intervju. För en halvtimme sen spelade de It takes a fool to remain sane, helt underbart. Här är lite tider för er som vill se dessa underbara gossar på teven.

10.35 - Interview with The Ark
10:50 - The Apocalypse Is Over
11:25 - Breaking Up With God

Och fan vad jag längtar tills den 19 mars då jag ska få se dem på KB i Malmö! Vilken under bra start på morgonen. Resten av dagen kommer bli hur lugn och skön som helst.

Bilden är hämtad från: http://www.folkbladet.nu/wp-content/uploads/2010/12/ark.jpg

Måste bara skriva det här. Brian Molko från Placebo är snygg. Det har jag alltid tyckt. Jag skulle verkligen inte tacka nej till en kväll i samma säng som honom.  Sådeså.

Bilden hämtad från: http://dpinterviews.files.wordpress.com/2010/10/molko2.jpg

Såg den här filmen på bio förra veckan. Gick och tittade på den mest för att det verkade vara den bästa filmen som visades på bio överhuvudtaget. Handlar om en tjej som försöker hämnas på den som mördade hennes pappa. Och hon är riktigt tuff! Med tanke på att alla tidningar hade gett den så bra betyg, gick jag in med inställningen att den verkligen inte kunde vara så bra! Men den var oväntat rolig och bitvis äcklig.

Bliden är hämtad från: http://uberhumor.com/wp-content/uploads/2010/12/coen-brothers-true-grit.jpg

Åh vad jag hade glömt att jag älskade denna kvinnans musik! Jag satt nyss och funderade på vad jag skulle lyssna på. Bläddrade igenom alla mina musikfiler (och det är ofantligt många!), men så hittade jag mappen med musik av Feist. Och då kom jag ihåg, alla underbara låtar som jag inte lyssnat på över två år minst. Främst tycker jag om hennes album The Reminder (som ger mig mest minnen), men skivan Let It Die innehåller en hel del bra låtar också.

Det var när jag bodde nere i Kristianstad som jag upptäckte henne. Satt uppe länge vissa nätter och suktade efter ny musik då jag tröttnat på den jag hade. Den första låten jag hörde var 1234 från albumet The Reminder. Och på den vägen är det, efter det hittade jag låt efter låt som jag fullkomligt njöt av. Så ikväll blir det Feist-kväll!

Bilden nedan är hämtad från: http://nogoodforme.filmstills.org/images/feist.jpg

På tal om dagens låt Cecilia, så började jag tänka på Celia som var med i Americas Next Top Model. Hon hade sjukt snygga kläder varje gång det var utslagning. Vansinnigt inspirerande.

Bilden nedan är hämtad från: http://img520.imageshack.us/i/celia01pp6.jpg/

Idag blir det en låt med Simon & Garfunkel som jag tycker väldigt mycket om. Detta är en av pappas favoriter, så det är tack vare honom som jag upptäckte denna duon.

Det känns bokstavligen talat som om dagarna bara flyger förbi. Hinner knappt märka när det blir helg. Antagligen för att jag jobbar jämt, dagarna bara smälter ihop med varandra. Och det enda man hinner göra är ungefär sova och äta, kanske en och annan simtur också. Sitter nu med ett glas chokladmjölk och lyssnar på Simon & Garfunkel.

Idag var jag någorlunda uppe med tuppen. Hade ställt klockan på 6 för att jag tänkte jag skulle gå till simhallen och simma. Kom dit lite småstressad klockan 7.30, men väl i bassängen njöt jag och kunde koppla av. Solen strålade in genom fönstrena och jag fick engergi varje gång jag fick de i ögonen. Jag ska nog göra det fler gånger faktiskt. Riktigt skönt med, när man kommer upp i vettig tid. Har ju hela dagen att ta till vara på.

Nåväl, kom hem strax innan 8.30 och tog mig en stadig och efterlängtad frukost! Tittade även på filmen Prinsessan & grodan, ingen av Disney's mästerverk. Nej, då det begav sig var i mitten på 90-talet med Lilla sjöjungfrun, Skönheten & odjuret, Aladdin och Lejonkungen. Disney har aldrig varit bättre! Nu har jag kört igång en maskin tvätt sen har jag hela dagen framför mig att bara njuta. Solen strålar och en långpromenad måste bli av sedan.  Känner mig riktigt på topp idag, skönt med tanke på hur jag kände mig förra veckan. Men nu har jag medvind!

Den här scrubben luktar så gott, ungefär som choklad med nötter! Prova den, kan lova att du aldrig varit så len som efter du provat den här (iallafall har jag aldrig varit lenare och mjukare). Kan användas av både killar och tjejer. Och Ole Henriksen har för övrigt mycket fler fina produkter. Använder nu On the go cleanser och Pick me upp face mist. Ljuvligt!

En riktigt semla är det när det är mandelmassa i botten och vispgrädde ovanpå. Sen så när man ska äta den, ska man ta av locket och skopa upp lite grädde och äta upp det. När locket är slut äter man upp resten av semlan som är kvar, bara som den är. Det är så gott! Detta är faktiskt min tredje semla under det senaste halvåret, så nu har jag fått nog.  Tur att det är ett tag tills dess så man hinner längta lite också.

Efter en lång och hård dag på jobbet, 8-18 så gick jag direkt ner till simhallen för att ta mig ett dopp. Och det var riktigt härligt! Har alltid älskat att bada ända sen jag lärde mig simma i princip. Underbart. Jag trivs verkligen som fisken i vattnet, som man brukar säga. Ett par timmar i veckan brukar jag försöka hinna med i bassängen iallafall, man mår ju prima efteråt. Speciellt skönt är det, då man kan varva ner när det har varit stressigt eller jobbigt på jobbet innan. Riktigt skönt att slänga sig i soffan sen när man kommer hem. Det förtjänar man!

Låt mig presentera världens fräckaste katt: Svante! Jag hade precis gjort iordning min kvällsmat, en ostmacka och en kopp té som jag låter stå och dra sig lite. Går in till sovrummet och sätter mig en liten stund vid datorn. Sedan när jag kommer ut i köket hittar jag Svante uppe på köksbänken, smaskandes på min macka. Det var ju bara till att göra en ny macka, men nu ska jag aldrig mer lämna en matbit framme när han är inne, utan att jag vet vart han är. Men det går inte att vara arg på honom så länge, när han är så charmig som han är.

Skulle egentligen kunna rekommendera hela första skivan med Moto Boy. Riktigt fina låtar och jag njuter av hans underbara stämma. Men ska jag välja en låt blir det faktiskt denna, för det var den första som jag hörde med honom. Kärlek vid första lyssningen! Hittade också en bild från mars 2008 när jag var och såg honom på Musikhuset i Växjö första gången. En av de bästa spelningarna jag varit på. För när man ska lyssna på musik, ska det vara tätt inpå. Inga stora arenascener, det blir så dåligt och opersonligt. Svårt att förklara hur det känns, men ni som har varit på små spelningar vet precis vad jag menar.

Det är svårt. Ibland skulle jag vilja säga precis vad jag tycker och känner. Men jag kommer inte alltid så långt. Jag fastnar halvvägs och stannar upp, tänker, vad är rätt och vad är fel. Vad händer om jag skulle göra det här. Sådana blir tankarna. Inte undra på att man aldrig kommer någonstans med det man gör.

Tänk om jag sparat ihop till en volontärresa! Men jag har inte hunnit dit än. Det hade som sagt varit underbart. För det känns så bra när man gör det man vill och känns rätt. Något som man kämpat för. Det går ju upp och ner hela tiden, men i varje situation så finns det ett ljus. Oftast är det svart. Men ibland finns ljuset. Ush, vad jag låter superpositiv. Jag kan inte säga att jag har känt så i de mörkaste stunderna, då har allt verkligen bara gått i svart.

"Tänk om jag kunde berätta för dig eller bara fråga hur du mår"