Jag var ute och gick haromdagen, tog en runda förbi min gamla skola utan att tänka på vart jag var. Sen stannade jag upp, ekarna i hagen hade blivit större, "Ekhagen" kallade vi det för innan. Det var där alla busar kastade snöbollar med is i om vintrarna, ibland fick man dom på sig när man skulle gå upp till matsalen. Jag tittade fram och där låg mellanstadiet, fin gammal skola. Kom ihåg att när vi skulle äta med klassen gick jag fram till pojken jag var kär i och tog tag i hans hand framför hela klassen. Alla tyckte det var jättegulligt. Sen har vi fotbollsplanen som låg precis framför skolan, där spelade man många matcher mot de andra klasserna, vår klass vann alltid. En gång när vi spelade bränn boll där var det en tjej som tappade racket så det flög på en annan tjejs huvud. Läskigt, men hon mådde bra sen.

Brevid mellanstadiet ligger lågstadiet, där kom jag inte ihåg så mycket. Bara att jag vet det är första dörren och tittar bort, alla klassrum hade namn, där jag gick tror jag det hette Liljekonvaljen. Vi var mycket ute i skogen, på utflykter, picknickar och vi sjöng och spelade mycket. Kreativ och rogivande tid. Alla killarna skulle spela bandy, medans tjejerna satt och tittade på, jättefjantigt kände jag. Men jag spelade aldrig faktiskt, även om jag egentligen ville.

Och sen brevid mellanstadiet på vänster sida ligger högstadiet. En jävla tid faktiskt. Orkar inte komma ihåg allt. Där gick jag mest och bara var, knappt det. Jag tror inte riktigt någon såg mig på den tiden. Och jag höll mig mest för mig själv, hade ingen lust att beblanda mig med de andra dårarna i klassen eller på skolan. Klassen var så jäkla härjig. Ingen brydde sig knappt, sista skolresan gick 4 mil norrut, för att se på bio. Lönt. Nej, och det var en sketen Star Wars-film som röstades fram demokratiskt i klassrummet. Ush folket var så gapiga på den tiden, människor är ett gapigt släkte. Själv känner jag att jag inte klarar av att vara gapig, varför? Problem löses inte genom att stå och skrika och tjura som fyra-åringar eller hur? Det gick inte så bra, visst?

Alla de tankarna gick genom skallen på mig, och visst fick jag en tår i ögat av alla minnen, de onda och de goda. Flest goda minnen har jag från högstadiet, de onda kommer bara från högstadiet. Där kan jag inte minnas en dag att jag var rikigt glad faktiskt. Nej. Lågstadiet, var som sagt kreativt och rogivande. Nåja.

Dagen idag har jag ägnat åt att bli helt knäckt för att jag har känt att jag inte orkar någonting nu. Det är väldigt mycket som ska fixas, med flytt, packning, vad har jag fått med, något jag glömt, alla dessa grejer. Och sen har jag bara velat ha en hel ledig dag utan att göra något nyttigt alls. Det blev blandat, pojkvännen ringde och peppade mig. Han är helt underbar! Två år med dig nu älskling! Sen ställde jag mig i duschen och lät allt vatten skölja av min kropp. Sen kände jag mig hel och ren. Tog det lugnt sen, gick en promenad, skrev packningslista, sorterade lite kläder, packade köksgrejer, ringde en vän jag inte pratat med på ett halvår. Har varit brevvänner i snart 9 år, ska nog åka upp och träffa henne igen när jag åker på Way Out West-festivalen i Göteborg. Så det blev en bra dag till slut, som jag avslutade med Cold Case på teve, en påse chips och apelsinläsk.

Ciao!