Älskade mormor
Min älskade mormor ♥
Det är jobbigt nu. Det är snart ett år sen de hittade den där jävla cancern och opererade bort din ena lunga. Ett helt år har gått fortare än en dag. Du mår allt sämre och sämre nu. Vad jag vill ta bort din cancer. Jag önskar att jag hade botemedlet, att jag bara kunde få den att försvinna. Mår så dåligt när jag ser hur ont du har. Jag vill bara att allt ska bli som innan, att det ska bli som vanligt. Önskar alla slangarna kunde försvinna och vi kunde sitta tillsammans och läsa en sagobok och dricka saft. Vad jag önskar att det kunde bi så igen. Du är så underbar. Mina tankar går till dig varje minut och att du ska bli frisk igen, även om jag vet att det är svårt.
Doften av bibliotek
Jag tycker om bibliotek och att lukta på gamla böcker. Visst låter det knäppt. Men det känns så speciellt. Och vad tryggt det är på biliotek, lugnt och stilla. Ingen kan komma åt en här, för här får man vara ifred och krypa in i en helt annan värld. I vilken annan värld man vill, för det finns ju så många att välja på. Man kan drömma sog bort till Rom, Paris, medeltiden, känna att man vandrar på New Yorks gator med Patti Smith på 80-talet eller stå utanför och iaktta ett kärleksdrama, känna empati för den som blir sårad gång på gång eller någon som är jättesjuk.
Jag kommer ihåg en bok jag hittade på Röda Korset, den var från 1877(!) Ångrar lite att jag inte köpte den. Inte för att jag skulle förstå boken så bra då den var på gammelsvenska, men ändå. Att bara hålla i en bok som fanns innan ens farmors mor var född. Ja, det är något särskilt.
En ny liten Nikon
Igår beställde jag hem en ny liten digitalkamera. Då den jag har nu, Canon Powershot som jag varit trogen i över fem år får tacka för sig. Den är gammal och tar inte alls lika skarpa och bra bilder som förr. Så snart har jag en ny liten kamera som är lätt och behändig. Kommer framförallt ta med mig den när jag är på spelningar, men också när jag gör diverse resor. Som till sommaren är planen att åka till Rom. Min systemkamera är tyvärr lite för stor att ha med sig på spelningar och utlandsresor (då jag inte vill bli av med den, även om jag har försäkring).
Att det blev just en Nikon Coolpix var främst för att den bara kostade 599:- på CDON. Så jag hoppas att den är bra, men med tanke på att jag innan har en Nikon D90, så borde jag lita på att denna också kommer fungera prima.
Bilden är hämtad från: http://cdon.se/hemelektronik/nikon_coolpix_l22_black-13595336
vårkänslor
spårlöst försvunnen
Min stackars mössa. Har använt den nu på sadeln när jag cyklar på morgnarna för att få det varmt om rumpan. Och jag vet att den inte sitter säkert, men om jag tappar den märker jag det och den är fylld av alla regnbågensfärger som lätt går att urskilja från snön. Men jag lyckades, konstigt nog tappa den. När jag skulle trampa uppför en backe, kollade jag så att mössan satt kvar, vilket den gjorde. Men när jag sedan var uppe för backen och skulle sätta mig på sadeln blev det väldigt kallt.
Jag stannade cykeln (hade dock lite bråttom också, tog för många extra minuters sovmorgon plus att låset på cykeln frusit fast en aning). Jag gick och tittade i snön efter min mössa, den kunde ju inte bara försvinna och blåst bort kunde den inte gjort med tanke på att det var i princip vindstilla denna tidiga morgon.
Ögonen sökte febrilt efter en färgklick i den vita snön, men kunde bara se, just vit snö. Mycket märkligt och jag kollade över stängslet som var på båda sidorna av cykelspåret, ingen färg där heller.
Jag tycker fortfarande att det är väldigt konstigt, ena sekunden ser man mössan på sadeln, sekunderna senare är den spårlöst försvunnen. Ingen kan ha plockat upp den, för jag hade ingen som var bakom, eller var det någon som gömde sig. Nej det tror jag egentligen inte. Men detta är ett mysterium som jag tror aldrig kommer bli löst. Har jag tur kanske den kommer fram till våren då det töar, vem vet.. Men fram tills dess kommer jag förundras över att en färgglad mössa kunnat komma så långt på så kort tid.
Men jag är inte så ledsen över det, men det blir ju inte så varmt om rumpan längre tyvärr. Men det är inte som att tappa ena vanten och ha den andra kvar, det är värre.. Vanten förlorar sin livskamrat, samtidigt som jag fryser ena handen av mig. Att frysa om rumpan i tio minuter om dagen är inte så farligt.
corny picture(s)
darling, stay here
Vi tog bussen ner till stationen tillsammans för att vänta på tåget. Jag kröp upp i hans famn, närmare och närmare. Kramade hans hand hårdere och hårdare. Ville inte att han skulle gå på tåget, jag släppte honom motvilligt. Följde honom längs med tåget tills han satte sig, där jag tittade på honom. Och tänkte på hur vacker han är. Tog sedan bussen hem, var tvungen att gå innan tåget åkte. Vinkade hejdå till älsklingen och hjärtat började brista, eller känna av de hårda slagen jag fruktat hela helgen.
Jag satte mig på bussen, kunde hålla tårarna tillbaka, gick av bussen tårarna närmade sig ögat och väl tillbaka i lägenheten igen brast det. Bara när jag öppnade dörren kände jag doften av min älskade Calle, tittade på sängen där vi inte legat för alls längesedan och hållt om varandra och velat stanna tiden men inte lyckats. Tittade på vattenglaset som han fyllde på, på soffan där vi satt ihopkrypna tillsammans och åt chips och tittade på film och sen somnade jag i hans knä. Han pussade på mig för att väcka till mig och när jag öppnade mina ögon log han mot mig, som bara han kan göra. Medans tårarna rinner och jag skriver detta kan jag se varenda liten rörelse han gjorde här inne innan han åkte, jag kan känna kärleken i luften och se honom sova i sängen och vänta på att jag ska krypa intill honom.
Samtalet till dig gör ont, men jag kan inte låta bli att få lyssna på hans underbara röst. Den gör mig så trygg, han gör mig så lycklig. Jag fattar inte att det finns någon så fin som han är. Calle är det finaste jag vet.
post
supergey
Tvättmaskinen dånar.
Klockan är halv tio, det är kväll.
Jag vill sova.
Och såklart blandar jag vitt och svart,
även om jag påminnt mig själv att inte.
Har tänkt på sängen för länge nu.
du betyder så mycket för mig älskling
Nu är det en massa telefonsamtal, och det smärtar också. Att höra dig, men inte se eller känna dig gör ont. Det är meningen att du och jag ska vara med varandra, du-jag. Att krypa ner ensam i en kall, stor säng är så obehagligt. Din närhet gör mig trygg och varm, längtar så mycket efter dig. Morgnarna är tomma och meningslösa, jag vill sitta i ditt knä och äta frukost eller ge dig frukost på sängen. Och ligga kvar i sängen på morgnarna och bara mysa in mig i din famn och lyssna på dina hjärtslag, känna att du är med mig.
Fan, jag vill åka till dig nu! Jag orkar inte vara borta från dig såhär länge, jag behöver dig. Det kommer gå fem långa och tomma dagar till innan vi håller om varandra igen. Jag älskar dig så mycket.
god frukostkick
DET SNÖAR MASSOR
Jättehärligt! Var ute med pappa och lillebror innan och gick en långpromenad i snön. Det var jätteroligt. 
vinteräpplen
rabarberkarameller
solen i ögonen
en dag i kort
Calle och jag firade underbara 2 1/2 år igår. Han åkte hem imorse. Saknar honom. Tog en promenad idag och tog lite foton. Var och hälsade på farmor med pappa och lillebror idag, det var jätteroligt. Vi spelade fia och fikade.
jordgubb + vanilj + lakrits = sant
Jätte, jätte, jätte god yoghurt från Arla!
de frågade mig
De log och tyckte nog det var gulligt sagt.
touch
skulle du kunna förstå?
Varenda gång jag tänker på dig måste jag greppa tag i hjärtat för att det inte ska studsa upp och iväg. Och tanken på att jag ligger intill dig, ser dig le eller bara får hålla din hand gör att min mage fylls av dessa små vackra fjärliar, som krockar med varandra och kittlar mig i magen så jag inte kan låta bli att le.
Kan du förstå hur mycket jag älskar dig?
